Jag mötte henne då jag just parkerat bilen efter jobbet. En trottoar någonstans i Stockholm i de såkallade fina kvarteren. Sjaviga kläder, en sjalett på sned. Såg sliten ut. I 60- årsåldern kanske, svårt att avgöra. En sån där IKEA plastbag på axeln halvfull med tomburkar. Salam och bankomat var de enda ord jag förstod då hon tilltalade mig och jag försökte visa vägen till närmaste uttagsautomat med gester. Hon sa något mera, vet inte riktigt vad, lät som persiska och turkiska och något annat blandat. Kanske hon ville ha pengar?  Men hon skulle ju till bankomaten…  Hon promenerade vidare. Tittade mig omkring och såg ett äldre par som plockade tomburkar de också. Nöden och fattigdomen har krupit inpå på ett nytt sätt mitt bland de dyra bostadsrätterna.